Maid in Malmö
Är det nånting jag lärt mig senaste 2 åren så är det att man blir utnyttjad av arbetsgivare som ungdom. Nyutexaminerad och färsk på arbetsmarknaden är man ett lätt byte för kallhjärtade chefer. Varje gång jag börjar ett nytt jobb så säger jag -hoppas bara att jag inte blir knullad igen. Men det blir man, alla parter vet redan från början hur dåliga villkoren är, att det kommer sluta illa och då står man på ruta 1 igen. Hur ska man någonsin hinna arbeta upp en a-kassa på svartjobb, eller extrajobb, eller provisionslön, eller "provanställning", eller sommarjobb? Varje gång man blir "knullad på ett jobb" så står man där igen, paniken kryper sig på, jag har 1 lön att klara mig på tills nästa jobb dyker upp! Nu har jag snart (över)levt i 6 månader på 1 lön, är det ens möjligt? Ja det är inte första gången. Alla säger att det kommer vända, snart kommer arbetsmarknaden skrika efter folk och den unga generationen ska ta över. Men hur i helvete länge ska man behöva vänta, seriöst. Högutbildad, arbetsvillig, frisk och vårdad. Nä vi får vänta på vår tur. Jag blir snart 25 år och jag är sjukt trött på att aldrig få ha en trygg tillvaro, en fast inkomst. Men nur är det dags igen, nytt arbete, ny start, hoppas bara att jag inte blir knullad igen!
